Vem är inte rädd?

Jag är rädd. Rädd för terrorister och ligister, för antagonister och bilister, för satanister, rasister, extremister och egoister. Jag är rädd för mörkrets faror och nattliga maror, rädd för spöken, gastar och andar som vandrar. Min rädsla sträcker sig till tjuvar och banditer, och till vuxna som sviker och smiter. Jag är rädd för att mitt barn ska råka illa ut, för att lyckan har ett slut eller att livet slår bakut. Mina rädslor lurar i alla vrår, de expanderar i takt med tidens gång. Jag är ganska oförberedd på att vara rädd, vill hellre vara förberedd. Och orädd.