måndag 11 april 2016

om en inte får sura till...

...sin lille blögg, vem får en då sura till? Jodå, det är tyvärr så sant som det är surt. Yours tuly är sur. Suuuuuuuur. Sur, surare, yours truly. Och det är inte helt vanligt, det vet ni säkert. Trött, det kan jag vara. Så trött att blöggandet blir ett enda litet gytter av ingenting. Men sur??? Det händer sällan. Men nu är det så som det är. Varenda liten por i kroppen surar till. Men jag rasar inte, är inte på någon barrikad, är inte arg på nåt sätt. Nejdå, där är vi inte. Men däremot sur. Och sur. Och sur. Besviken? Ja, kanske det faktiskt. Men vet ni vad jag är mest av allt? SUR!
- Varför?
- Jo, över en recension av min nya bok. Först har det droppat in ett par positiva sådana, och då klappar och skuttar mitt författarhjärta glatt. Tänkte och hoppades att även de Allsmäktiga B, som styr vilka böcker bibblorna i Sverige köper in, skulle klämma ur sig något liknande. Alltså, de kan ju hylla eller sänka en bok lite som de känner för, recensenterna är tyckare som kan skriva lite hur som haver. Finns liksom ingen som kollar att det stämmer... Men nu fick en recensent till en riktigt ointressant recension om min nya bok. Inte dålig, nejdå. Inget fel på boken alls. Men så himla intetsägande recension att klockorna stannar och blöt målarfärg känns mer spännande att läsa än recensionen. Typ. Ni fattar va? Gissa om yours truly känner sig sur! Kanske mest för att boken innehåller många och fina färgillustrationer, och dessa inte ens nämns. Pissdåligt, om ni frågar mig, kära blöggläsare.
Men sista ordet är inte sagt, vi får se om de kan korrigera och fixa till recensionen något. Jag håller alla mina sura tummar för det!! : )

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar