Idag åkte jag tåg. Tåg är, enligt min uppfattning, en fantastisk uppfinning.
- Tycker någon att de håller tiden dåligt?
Detta tåg var både i tid, efter sin tid, före sin tid, i tid igen, lite före, lite efter, mera efter, och landade på bara 14 min försenat trots en del kilometrar med reducerad hastighet. Inget som yours truly brydde sig om, jag var försjunken i mina foton av diverse Ölandsfåglar. Somliga fina, somliga mindre fina. Vissa lyckade bilder, vissa misslyckade. Men det var avstressande och mysigt att beskära, slänga och greja på lilla luftiga datorn och ha godispåsen som sällskap. På andra sidan gången satt två damer. Ni vet sådana dära som b e k l a g a r sig för allt och inget. Det var allt från svärdöttrar, till gemensamma-bekanta-skvaller, via ondgörande över tillfälligt boende för flyktingar. Den ena damen var dessutom extremt hostande, en sådan där ofräsch slemmig hosta med illalåtande ljud till, dessa hostningar togs emot med damens hand. Jag tappade godisaptiten emellanåt, var på vippen att hänvisa till närliggande damrum (läs tågtoalett). Hur som helst, när en av dem skulle gå av ställer de sig i gången bredvid mig, rynkar sina näsor, och utbrister på ett ungefär:
-Nämen titta, alla sitter med såna där lapptopps. Tänk att ingen kan koppla av på tåg. Som vi. Titta! ALLA har verkligen det. Konstigt vad de måste vara hålla på...
Jag hade precis suttit och dusat en halvtimme, och kände mig fullkomligt avkopplad. Och harmonisk. Var på G att peta ihop en haiku om våren. Damerna var de enda i hela tågvagnen som verkade uppstressade, alla andra satt lugnt och skönt i sina säten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar