Idag blir det en dikt!

Jag bjuder er på en dikt idag, som jag skrev för poesikursen i höstas. Helt enkelt för att jag dels gillar dikten, dels för att jag inte kommer på något annat uppslag så här två minuter i tolv : )

Middagsbjudningen

Det var fest mitt i vackraste försommaren

i en svindlande, vindlande miljö

jag gick dit i nya skor

och med förväntansfulla tankar

hand i hand med toastmastern.

Upp i en fästning, med drypande väggar

lukten av kall sten och svunnen tid

mina nya skor fastnade i golvet

gamla strider lät sig höras i rummen

för den som lyssnade bortom festen.

När det var dags att äta tog någon min plats

jag befann mig utlämnad och ensam

i ett rum med festklädda människor jag inte kände

skorna skavde och kinderna brände

såg ingen som kunde rädda mig.

Toastmastern svek mig, men en främling tog min arm

han drog ner mig på en stol

ville ha räddning liksom jag

hade hamnat ensam bland åldrade släktingar

de drack vatten, vi pimplade vin.

Under bordet viftade mina tår i frihet

nya skorna hade försvunnit

bland släktingarnas förståndiga fötter

hittade dem igen när vi vinglade hem

i morgonsolen med koltrastkvitter.