synkad dygnsrytm och en obekväm undersökning

Inatt vaknade jag kl 03.00. Klarvaken. Uttråkad. Rastlös. Tog en sväng till toa och fick sällskap av keligaste kattan. Vi gosade ett tag på badrumsgolvet. Drack lite vatten. Ännu vaknare. Kl 03.30 hör jag herr Kattuggla komma hoande så vackert i skogen. (Ibland tittat han bara in in holken och brölar som en älg, sedan sticker han igen). Upp och hämta iPad, koppla in uggleholkskameran. Fick se herr (pappa, får jag väl kalla honom nu) Kattuggla komma med mus till fru (mamma) Kattuggla. Och herreminje vilket matförråd hon har nu!!! Drivor av möss ligger slarvigt slängda lite här och där. Ugglebäbisarna sov, det var bara hon och jag vakna. Så tittar hon rakt in i kameran, rakt på mig. Så vad gör jag? Jag vinkar lite åt henne på iPaden med mina förstelnade fingrar. Blev en riktig drottning-Silvia-vink. Började fundera på om jag råkat synka mina sovtider med mamma Kattuggla, ungefär som kvinnor som umgås mycket kan synka sina cykler. Men vips som det var somnade mamma Kattuggla. Inte jag. Så jag kanske klara mig från synket.

Idag har jag gjort en synnerligen obehaglig undersökning av mina händer, EMR (eller nåt) Läkaren stack in långa onda nålar här och där i mig, och så fick jag lyssna på hur det låter när muskler arbetar. Det blev ett j*dra oväsen. Coolt. "Tur att vi inte kan höra detta i vanliga fall" sa läkaren klämkäckt, "detta är ju ändå bara din tummuskel, du kan tänka dig vilket oväsen det blir när vi till exempel promenerar." Ja, hon hade ju helt klart en poäng där. Men ont gjorde det. Efteråt pratade vi om att en viss läkare skulle få resultatet, och jag sa helt allvarligt att jag funderade på att skära ner på mina läkare, då jag tycker att jag har får många, och behöver dra ner på det. Den stackars läkarstuderanden som var med försökte och försökte hålla sig för skratt, hon satt bokstavligt talat med händerna tryckta mot munnen. Läkaren visste inte vad hon skulle tro (har aldrig träffat mig tidigare) och sa att jag var den första patient hon hört som tyckte jag hade för MÅNGA läkare, "de flesta patienter brukar säga att de träffar för få läkare" sa hon. Jaja, men jag är inte som de flesta patienter, jag är jag : )